Ibland blir det lite fel

7 december 2020

Det händer att jag gör fel. Ja, precis, jag kan göra fel ibland. Den gångna veckan har det hänt mer än en gång. Närmare bestämt cirka fyra gånger. Ja det är väl inte bara att jag gjort fel, ibland har tingen hittat på egna vägar att gå som drabbat mig och ibland har jag varit lite - otänkt.

Första gången var den 1 december. Det var en ganska fin dag vädermässigt. Några minusgrader, nån decimeter snö, en blek decembersol lyste nån timme och gick ner. Månen var på väg upp och skulle vara full, fullstor alltså. Då bestämde jag mig för att det var dags att fotografera den uppgående fullmånen från Gruvberget. Lastade in kameran i bilen tillsammans med lite kassar och annat för jag skulle veckohandla sen. Jag körde upp på Gruvis, skymningen var på gång, den s k blå timmen. Mötte en bil som var på väg ner när jag var på väg upp. Såg en stå parkerad. Sen var det ingen mer än jag där. Och där högst upp var folktomt, snö, den apelsinfärgade fullmånen hade just stigit upp över skogen vid horisonten. Praktfullt! Fram med kameran. Manuella inställningar och jag tog ett antal bilder och avslutade med några mobilbilder också. Sen snabbtittade jag på kamerabilderna och tyckte de var lite mörka och kanske något oskarpa men tänkte att det syns bättre i datorn. MEN sen väl i datorn var det inte bättre. De var mörka och med vinjettering som jag inte hade gett dem. Lite tankemöda och kollande i kameran och si då förstod jag. Den var i programmet kreativa inställningar inställd på leksakskamera! Det hade jag väl själv åstadkommit vid en nattlig övning med kameran när jag inte kunde sova.

Med "leksakskamera" i inställningarna.

Nästa problem inträffade en natt när jag kom på att jag måste sätta i motorvärmarsladden från bilen i timern för att bilen skulle vara varm på morgonen. Så ut och öppna garageporten vid midnatt. Men den gick inte att öppna. Jag blev mer och mer irriterad, slet och tryckte och ryckte i handtaget, sparkade och bankade på porten och såg framför mig hur jag kallade in en akut garagetekniker, Inget hjälpte men jag fick alltmer ont i min högra handled som jobbade hårt med porten. Då kom jag på att porten frusit fast i marken. Det är en takskjutport som mot marken/betonggolvet har en gummilist. En skuvmejsel inpetad på några ställen under gummilisten löste problemet. Men handleden var inte sig själv. Och är det inte ännu. Jag har bestämt att den behöver vila sig i form och hittade ett lämpligt handledsstöd i gömmorna.

När man har rörelsebegränsningar i handleden är det ganska dumt att planera för att baka. Men det är ju ändå jultider och jag brukar faktiskt ALLTID göra pepparkakor. Och varför inte i år göra hel sats? Det är ju ändå maskinen som blandar degen och att kavla måste man ju kunna göra med bara en hand? Kanske med lite stöd då av den andra, den högra (är ju som de flesta högerhänt). Jaså skulle degen knådas också? Jaja, behövs väl inte så mycket, maskinen gör ju jobbet. Det har den klarat i cirka 40 år och klarar det säkert idag med. Och det gjorde den men det krävdes ändå lite handpåläggning.

Så nu finns det pepparkaksdeg, hur mycket som helst. Frågan är om det finns någon som kan baka ut degen. 

Även i juletider behöver kroppen hållas ren, eller kanske extra mycket behov i juletider. Jag bestämde mig för att ta ett bad i mitt bubbelbadkar. Eftersom det är längesen sist så behövde rörsystemet rengöras först. Det görs med ett rengöringsmedel som blandas i vattnet. Man fyller karet med vatten, häller i rengöringsmedlet och sätter igång massagesystemet. Då uppstår ganska snabbt ett jättestort berg av skum, klorluktande skum. Det var vad som hände, För att förhindra skum över hela badrummet skummade jag febrilt med en diskborste som råkade finnas till hands. Inte så effektivt men det funkade. Det gjorde även mina lungor - ett tag. Sen började hostattackerna och jag insåg att fönstret borde öppnas och jag borde inte stå där i klorångorna. Effektiv rengöring även av mina luftrör.

----------

Tiden går och mycket har hänt. Det här ovan skrevs som ett utkast i 7 december 2020 men blev liksom aldrig klart. Sen kom julen,  blev hunden sämre och sämre, coronan bara fortsatte, en del i bekanstskapskretsen blev sjuka mer eller mindre mycket, snön föll, jag skottade som en tok, snön började smälta och gräsmatten tittade fram, hunden Nelsson blev inte direkt piggare utan fick somna in 16 april och nu är det valborgsmässoafton - sista april - och här sitter jag och tänkte skriva ett helt annat inlägg när det här gamla bara tittade fram och påkallade uppmärksamhet.

Handleden blev iallafall bättre efter flera månader innefattande röntgen, läkemedel och handledsvila. Och anledningen att skriva kommer kanske i ett annat inlägg.