Vad händer?

Det är ljust, stilla och lite trolskt i sommarnatten utanför fönstret. Flera veckor har gått sedan kommunen slutade tända gatubelysningen nattetid. Och inte långt härifrån, i skogen  på andra sidan träsket, har polisbilar cirkulerat i skogen, polishelikoptrar i luften, avspärrningar har satts upp och tagits bort, man har genomsökt området, finkammat i sökandet efter den försvunna kvinnan. Folket förfasas, skvallrar och många tror sig veta både det ena och det andra. Nu väntar vi på svaret. Har rätt person gripits?

För många år sedan tog vi en cykeltur i skogen där på andra sidan träsket. Målet var ett av forten som det vimlar av härikring. Kaffe och fikabröd i cykelkorgen, den då ganska lilla dottern i barnsadeln på pakethållaren. Eller var det kanske bilen vi tog? Hursomhelst: utflykten blev fin, vädret var vackert och fortet stod där som ett monument över kalla kriget. Många andra än vi har varit där, de flesta i avsikt att njuta av naturen, träna med hunden, springa in joggingskorna, köra järnet på första moppen. Nu är platsen märkt på något sätt, annorlunda, inte samma skog längre.

Och där i Stockholmsförorterna brinner bilar, skolor och affärer, stenar kastas mot räddningsfordon och polisbilar. Natt efter natt. I förorter där en del av mina vänner bor. Det känns overkligt. I Sverige idag.



Kvällshimmel



Själv försöker jag inrätta mitt liv i nya hjulspår. Det är inte lätt efter 20 års sammanboende, att bli ensam mamma till en tonåring och samtidigt få livet att fungera så bra som möjligt för den som inte kan bo kvar hemma av hälsoskäl. Man slits hit och dit, och är det ingen annan som sliter så är det ens eget dåliga samvete för allt möjligt.

Sliter gör också allt som ska fixas. Är det inte sotarn som kommer på den absolut minst passande tid som man redan bokat om hundrafemtio gånger, så är det bilen som ska på verkstan. Och på verkstan verkar de mest bara kunna ordna med en sak i taget. Och vem i h-e har hittat på Volvo V70s absolut idiotiska konstruktion för lamporna i strålkastarna? Helt omöjligt byta själv (tänker inte ens försöka).  Kanske samma person som konstruerat duschslangen och dess fäste i vårt formidabla badkar. Denna duschslang tänkte jag byta själv eftersom den ger en dusch åt helt galet håll (dvs rakt upp i ansiktet på den som håller i den) förutom åt det håll den ska. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Inte ens rörmokaren klarade det! HA-HA! Nytt slangset måste beställas annars skulle man tvingas göra åverkan på befintlig hållare. Och den stackars hunden ska till veterinärn - krånglande öra. Trädgården måste också fixas - getingboet i förrådet är besprutat med Radar, tänkte göra det en gång till innan jag ger mig på själva boet. Då ska jag vara iförd nån form av månlandarkläder. Totalskydd. Fast jag har inte sett nån geting. Än.



Varför ska allt blomma samtidigt?



Allt är inte nattsvart dock. Sommaren är här. Det är ljust jämt. Det är varmt. Man behöver inga vinterkläder.  Man hittar inga sommarkläder. Man hittade till IKEA för två veckor sedan. Det resulterade i 6 platta paket, ett antal mer oformliga prylar, och några tusenlappar mindre. De platta paketen har minskat i antal men än återstår en del arbete med montering av möbler. Bl a har jag inhandlat en (tror jag) jättesnygg hylla i smide och glas till vår totalrenoverade tvättstuga-anslutande dusch/bastu-rum. Den väntar än. Torkställningen till tvättstugan är monterad i a f.

Och nu väntar sängen.

Kanadagäss (?) - en kväll vid träsket.