Annorlunda jul

Julnatten bjuder på stjärnklar himmel och norrsken. Bistert kallt med -21 och krulltottarna tvingades ha täcken när vi gick ut. På radion spelas Adams julsång med Jussi Björling och nu Christmas Carols med nån engelsk kör.

För första gången i mitt liv - och jag är ju faktiskt inte purung längre, om inte 62 räknas dit - har jag vaknat en julaftonsmorgon i bara mitt eget sällskap. Ja frånsett krulltottarna då. Förr har funnits först föräldrar och syskon sen egen familj med barn. Men i år är det annorlunda. Bara jag och dogsen här. När jag igår hade lastat in en massa mat i kylskåpet och ställt undan lite blommor som skulle hålla sig till julafton började jag undra vad sjutton jag handlat för. Det är ju bara jag här. Ska jag vräka i mig två kg skinka, två burkar sill, en vörtlimpa, 20 prinskorvar, fyra öl, två flaskor vin osv alldeles själv? Vem har jag handlat till egentligen? Förutom de 35 köttbullarna jag stekte dan före dopparedan, den något misslyckade saffranskakan i långpanna och den cellofaninslagna korgen med diverse ät- och drickbart jag fick av vår förträfflige snickare Jaffar från Bagdad. Ja jag vet inte hur jag tänkte men jag äter väl julmat tills den är slut om jag inte tar slut själv först.

Snabbfrukost på julaftonsmorgon, ut med dogsen i kylan och som alltid har jag felberäknat tidsåtgången på morgnarna. I sista minuten kom jag iväg till makens boende där jag skulle äta jullunch med honom och de andra som bor där. Tur att andra stod för det praktiska där. Sedan blev det julklappar och fler släktingar dök upp innan det var dags att åka hem igen till de kissnödiga fyrbenta. Den fortfarande tonåriga dottern finns i närområdet över jul och nyår, men hennes och min uppfattning om vad "att vara hemma" betyder är olika. För henne betyder det att visa upp sig för sin mor vid lämpliga tillfällen som t ex julaftons eftermiddag för att sedan dra vidare till mer lockande umgänge. Moderns uppfattning kan sägas vara tvärtom. Men moderns tolkning kommer på andra plats och vi fikade lite tillsammans med Kalle Anka och hans vänner (en tradition som inte får brytas) , utbytte julklappar och sedan försvann hon igen. Goda vänner förbarmade sig över ensamma makan/mamman/matten och julaftonskvällen blev trevlig hos dem. Skönt med promenadavstånd när man ska hem i vinternatten!

I morgon hoppas vi på lindring i kylan, men tror knappt på det.