Oväder över Svartbyträsket

Oväder över Svartbyträsket

söndag 30 november 2014

Svårt att välja

Det duggar tätt nu i brevlådan. Ja av alla som vill ha mina pengar. Ska jag ge en gåva till Frälsningsarmén, Vi-skogen, Rädda Barnen, Unicef, Hjärnfonden, Cancerfonden, Barncancerfonden. Synskadades Riksförening, We Effect, Röda korset, Läkare utan gränser, Hundstallet, Svenska Afganistankommittén, Demensfonden eller nåt annat. Kanske till någon av de (rumänska?) tiggare som numer sitter utanför butikerna i stan och vänligt säger hej varenda gång jag passerar.
Vill jag stödja människor i katastrofsituationer, bekämpningen av Ebola, folket på flykt från Syrien och andra på  flykt, bidra till att flickor i olika länder får bättre möjligheter till skolgång och kunskaper, rädda en hund från att dö i onödan, bidra till hållbart jordbruk i Afrika, hjälpa forskningen om hjärnans sjukdomar eller cancersjukdomar hos barn och vuxna. Eller vill jag hjälpa människan framför mig, hon som sitter i kylan utanför COOP eller han utanför Systembolaget som skramlar med en pappersmugg med lite småslantar i?

Inte är det lätt. Ska jag tro att de leende och vänliga människorna som säger hej och snälla är så fattiga och behövande som de ger sken av och som många tidningsartiklar och TV-inslag rapporterar? Eller ska jag tro att de är utsända av maffian och styrda av någon uppifrån och bara lyder order, har sina dyra mobiler i bakfickan och fina bilar runt knuten? Jag väljer att tro att de är fattiga och gör sitt bästa för att överleva. Ibland ger jag dem lite pengar, ibland gör jag det inte. Och så dövar jag världssamvetet genom att trycka på biståndsknappen när jag lämnar tomglas. Men inte alltid. Ibland är jag snål. Och så väljer jag ut något av alla 90-konton och skickar ett bidrag.

Imorgon (idag) är det skyltsöndag här. Då far man chansen igen att känna sig givmild för då dyker säkert ännu fler upp som vill ha ett bidrag till det ena eller andra. Idrottföreningarna (förklädda till tomtar) som säljer julklappar med okänt innehåll, tjejer och killar från mellanstadiet som säljer hembakat som deras föräldrar gjort till förmån för dem själva för de ska åka på klassresa nån gång. (Jag vet, jag har också gjort det). Fast jag kan ju välja om jag går ut på stan eller inte. Skyltsöndagen klarar sig säkert bra utan mig. Förresten har jag inte satt upp julgardinerna, inte bakat saffransbrödet, inte gjort pepparkakor, inte tagit fram ljusstakarna och inte plockat mossa. För mossan har jag köpt på COOP och den ligger i en plastpåse under diskbänken och väntar på att jag ska leta rätt på adventsljusstaken.
Den 15 år gamla ljusslingan prydde sin nya plats i
blomlådorna - i ett dygn, sen blev det kortslutning i systemet
och den får nog kasseras.
Utomhusbelysningen har kommit på plats i alla fall, om än i lite decimerad form. Något kasseras varje år även om det fungerade när jag satte undan det året innan. Ska nog komplettera med något mer, letar efter batteridrivna ljusslingor.








Inga kommentarer: